La Bibia piemontèisa/Testament Vej/Salm/Salm 69

Da Wikisource.

Ij Salm[modifiché]

La Bìbia piemontèisa - Salm 069

69. Salv-me, Dé mè, l’eva ‘m riva fin-a al còl[modifiché]

Ël Salmista a ringreta soa condission ëd crasament e a ciama che Nosgnor a lo lìbera an giudicand sever ij sò nemis.

1Pr’ ël diretor dël còro: un Salm ëd David, da cantesse conform al ton dij “Liri”. Salv-me, mè Dé, l’eva ‘m riva fin-a al còl. 2I fongo sèmper ëd pì ant la pàuta e i sai pa pì ‘ndoa posé ij pé. Im treuvo an d’aque ancreuse; la corent a l’é fòrta e am pòrta vìa. 3I son ësfinì a fòrsa ‘d crijé; mia gola a l’é sëcca. Ij mè euj a son gonfi a fòrsa ‘d pioré, mentre ch’i speto che Nosgnor am giuta. 4A son pì dij cavèj ch’i l’hai an testa coj ch’am m’han an ghignon sensa na rason[1]; a son fòrt coj ch’a vorìo anienteme con d’acuse busiarde; a vorìo fin-a ch’i-j rendèissa lòn ch’i l’hai pa robà.

5Nosgnor! Vera a l’é che i son ëstàit pròpe stupid a comëtte ‘d pëccà, ti ‘t lo sas bin; i peudo pa stërmé da ti mie mancanse[2]. 6Che, për colpa mia a sio nen ësfrosà coj ch’a spero an ti, Signor Dé dl’Univers. Che për càusa mia a sio pa dësvërgognà, Dé d’Israel, coj ch’a sërco tò agiut. 7A l’é për ti ch’i l’hai da soporté d’ofèise; l’umiliassion a quata mia facia. 8Fin-a ij mè frej a fan visa ‘d nen conòss-me; lor am trato tanme ‘n forësté[3].

9A l’é për la gran passion[4] ch’i l’hai për tò templi[5] ch’a tombo dzora ‘d mi d’ògni sòrt d’ansolense[6]. 10Cand ch’i pioro e faso ‘d digiun am fan lë schergne. 11 Se i vado an gir vëstì ‘d sach për mostré tut mè deul a më sbefio. 12I son ël sogèt favorì ëd tute le ciaciarade ch'as fan an sità, e fin-a ij cioch a canto ‘d mi ant le bétole.

13Tutun, i séguito a preghete, Signor, ant la speransa che sta vira ti ’t më spòrze tò favor. Rëspond-me, Dé mè, për tò amor, ti ch’it ëm salve përchè ‘t ses fedel. 14Tirme fòra dal pautass, fame pa fonghé ‘ncora ‘d pì! Salv-me da coj ch’a m’han an òdio, tirme fòra da coste aque ‘ncreuse. 15Përmèt nen che le corent am pòrto vìa, o che j’aque ‘ncreuse a m’angorgion-o, o che la tampa dla mòrt am divora. 16Nosgnor! Rëspond a mie preghiere, che tò amor a l’é dësbordant. Pijìte soen ëd mi, che granda a l’é toa misericòrdia. 17Stërm-te pa da tò servent; rëspond-me an pressa, përchè i son ant ij pastiss pì gròss. 18Ven a rëscateme, liberme dai mè nemis.

19Ti ‘t conòsse mia onta, mè dzonor e mia ignomìnia. It vëdde tut lòn ch’am fan ij mè nemis. 20Soe 'nsolense a l’han s-ciapà mè cheur e i son ant la dësperassion. S’a-i fussa mach cheidun ch’a l’avèissa pietà ‘d mi; s’a-i fussa mach cheidun ch’a vnèissa a conforteme! 21Al opòst, am dan da mangé ‘d tòssi; i son assià, ma am dan da bèive mach d’asil[7].

22Che la tàula bondosa ch’a l’é staje butà dë 'dnans a dventa për lor na tràpola, ch’a ven a esse ‘n trabucèt për coj ch’a l’han anvità a pijene part. 23Che ij sò euj a dvento bòrgno parèj ch’a riesso pì nen a vëdde; ch’a l’abio ‘d tërmolon ch’a peudo pì nen fé chité[8]. 24Arvërsa toa ira dzora ‘d lor; consùmje con ël feu ‘d toa flin-a. 25Che soe ca a sio vastà e soe tende bandonà[9]. 26Tut lolì a l’ha da capiteje përchè a tormento col che ti ‘t l’has ferì e a buto an cros col che ti ‘t l’has trapassà. 27Fame cont ëd tute soe colpe; përdonje pa pì tut ël mal ch’a l’han fàit. 28Dëscancela ij sò nòm dal Liber ëd la Vita[10]; ch’a sio pa ‘nscrivù ant ël registr dij giust. 29Nosgnor! Mi i son un pòvr soferent; che toa salvassion am sostnissa.

30Antlora i lauderai ‘l nòm ëd Nosgnor con ël cant, e i-j rendrai onor con d’assion ëd grassie. 31Përchè a sarà lolì ch’a-j farà piasì a Nosgnor, pì che smonje ‘d bestie an sacrifissi, pì che smonje ‘n tòr con còrn e sòch. 32As n’arlegreran j’ùmij cand ch’a lo vëdran. Coj ch’a sërco l’agiut ëd Nosgnor a diran: “Ch’a viva për tant agn!”. 33Përchè Nosgnor a scota ij crij djë bzognos; a bandon-a mai ij përzoné.

34Laudelo, vojàutri cel e tèra, ij mar e tut lòn ch’as bogia an lor. 35Nosgnor a salverà Sion e a ‘rcostruvrà le sità ‘d Giuda. Sò pòpol a-i vivrà e a as ëstabilirà an soa tèra. 36Ij dissendent ëd coj ch’a j'ubidisso a ‘rseivran an ardità la tèra, e coj ch’a-j veulo bin a-i vivran an sicurëssa.

Nòte[modifiché]

  1. Cfr. Salm 35:19; Gioann 15:25.
  2. Ël Salmista a l’é dispòst a amëtte soe colpe, ma j'acuse ch’a-j fan a son fàusse.
  3. O “i son tanme ‘n forësté për ij fieuj ëd mia mare”.
  4. O “zelo”. Cfr. Gioann 2:17.
  5. O “për toa ca”.
  6. Cfr. Roman 15:3.
  7. O “d'afel”, "d'asìl", cfr. Maté 27:48; March 15:36; Gioann 19:28-29.
  8. 69:22-23 cfr. Roman 11:9-10.
  9. Cfr. At 1:20.
  10. Cfr. Surtìa 32:32; Arvelassion 3:5; 13:8; 17:8.