La Bibia piemontèisa/Testament Vej/Esechiel/Esechiel 34

Da Wikisource.

La Bìbia piemontèisa - Esechiel 34

Esechiel[modifiché]

34[modifiché]

Professìa contra dij bërgé[modifiché]

1I l'hai arsèivù n 'arvelassion dël Signor ch'a disìa: 2“Fieul d'òm! Profetisa contra ij bërgé d'Israel, profetisa e dije ai bërgé: ‘Sossì a l'é lòn che 'l sovran Signor a dis: Trist ai bërgé d'Israel ch'a cudisso mach lor midem! Dovrìo-ne nen lor cudì[1] soe fèje? 3I në bèive 'l làit[2], i në porteve a còl la lan-a, i në masleve le pì bele, ma dle feje vojàutri i n'eve pa soèn. 4I l'eve nen rinforsà le fèje fiache, varì cole ch'a l'ero malàvie, bindà le ferìe, andàit a sërché cole ch'a l'ero përdusse, ma i l'eve dominaje con rudiëssa e violensa. 5A son spatarasse përchè a l'avìo gnun bërgé e a son dventà 'd mangé për le bestie sarvaje[3]. 6Mie feje a son andàite 'd sa e dlà për le montagne e an su minca colin-a àuta. Mie feje a son andàite dësperdùe an su tuta la facia dla tèra e gnun a l'é 'ndàit a sërcheje e armneje a la bërgerìa.

7Pròpi për sta rason-sì, vojàutri ij bërgé, scoté la paròla dël Signor: 8Com' a ch'a l'é sicur ch'i vivo, ël Signor sovran a fortiss: mie feje a son ëvnùite a esse 'd pijàite, a son dventà 'd mangé për tute le bestie sarvaje. A-i era gnun bërgé ch'a-j cudijèissa, le feje. Ij mé bërgé a son pa andàit a sërché e 'rmen-e mie feje, ma a l'han mach cudì lor midem, a l'han pa cudì mie feje. 9Për sta rason-sì, vojàutri ij bërgé, scoté la Paròla dël Signor: 10Sossì a l'é lòn ch'a dis ël sovran Signor: Vardé, adess im buto contra ij bërgé d'Israel! A dovran deme andarera mie feje[4]. I-j lasserai pa pì feje da bërgé. I s-ciancherai mie feje da soa boca, parèj ch'a sio pì nen për lor ëd ròba da mangé. 11Përché sossì a l'é lòn ch'a dis ël sovran Signor: Vardé: mi midem i andrai a l'arserca 'd mie feje e i-j troverai. 12I sarai tanme 'n bërgé për sò strop dësperdù. I troverai mie feje e i j'arcupererai da tùit ij leugh anté ch'a son përdusse cand ch' a l'era fros e scur. 13Mie feje i-j farai seurte d'ant le nassion e i-j archeuierai dai pais foresté. I-j porterai torna an sò pais. I-j farai pasturé an sle montagne d'Israel, aranda dij torent e an tùit ij leugh anté ch'a sta la gent. 14Vera, i darai a lor ëd bon pasturagi an sj'àute colin-e d'Israel. Ambelelà as cogeran pàsie ant ij bej leugh e a saran sodisfàite dla bon-a erba dle colin-e. 15Mi midem i farai pasturé mie feje e mi midem i-j farai cogé an sl'erba, a fortiss ël sovran Signor. 16I andrai a l'arserca dle feje dësperdùe e i farai artorné cole ch'a 'ndasio dëdsà e dëdlà sensa ch'a savèisso 'ndoa ch'a l'ero. I-j binderai le ferìe e rinforserai cole ch'a son malavie. I farài fòra, nopà, coj bërgé ch'a l'ero angrassasse e fasse fòrt grassie a mè strop. Ëdcò lor i-j faraj mangé - ma 'd mè giudissi!

17E vojàutri ch'i seve mè strop, sté a sente lòn che 'l Signor a dis a sò pòpol: "Vardé, i sarai 'l giudess ëd minca feja, 'd minca moton e 'd minca boch. 18É-lo nen pro d'avèj ciapà 'n bon pastoragi mach për vojàutri? Veul-ne 'dcò sbërgnaché lòn ch'a-i resta? Ë-lo nen pro për vojàutri 'd bèive d'eva ciàira? Veule 'dcò antërbolé lòn ch'a-i resta con vòstri pé? 19Përché a dovrìa mè strop mangé lòn ch'i l'eve sbërgnacà e bèive l'eva ch'i l'eve 'ntërbolà? 20 Për ësta rason-sì, scoté lòn ch' ël sovran Signor a dis: I giudicherai pro fra la feja grassa e la feja màira. 21A l'é vojàutre, feje grasse, ch'i l'eve possognà con ij fianch e con le spale e i l'eve slontanà le feje fiache a cornassà fin-a tant ch'i l'eve sbërgiairaje là fòra lontan. 22Për lòn mi i arcupererai mie feje e a patiran pi nen d'abus. I giudicherai minca bestia dlë strop. 23I stabilirai su 'd lor un sol bërgé: a sarà chiel a mneje an pastura, visadì mè servidor David. A sarà chiel a deje da mangé e a-j sarà ël bërgé[5]. 24Mi, ël Signor, i sarai sò Dé e mè servidor David a sarà 'n Prinsi fra 'd lor[6]; Mi, ël Signor, i l'hai parlà. 25I sigilerai con lor un Pat ëd pas e i taparerai via dal pais tute le bestie sarvaje, parèj che mie feje a peusso stess-ne al sicur ant ël desert e fin-a deurme 'nt ij bòsch. 26I benedirai mè pòpol e soe ca aranda dla colin-a santa e 'nt la stagion adata, i farai vnì la pieuva ch'a l'han dabzògn. A-i saran ëd ramà 'd benedission. 27J'erbo dij camp a daran sò frut e la tèra a porterà na bondosità d'arcòlt. A vivran an tuta sicurëssa an sòa tèra. A 'rconosseran ch'i son mi ël Signor cand i s-ciaperai la stanga 'd sò giov e i-j salverai da la man ëd coj ch'a l'avìo faje d'ës-ciav. 28A saran pa pì na pijàita për d'àutre nassion e le bestie sarvaje a-j divoreran pì nen. 29I rendrai soa tèra famosa për l'abondansa 'd sò racòlt, parèj che mia gent a patirà pì nen la famin-a e le svergne 'd nassion forëstere. 30Anlora a 'rconosseran, che mi, ël Signor, i stago con lor e che lor a son mè pòpol, la ca d'Israel - a fortiss ël Dé sovran. 31Vojàutre, mie feje, lë strop ëd mia pastura, i seve mè pòpol, e mi i son vòst Dé - a fortiss ël Signor sovran.

Nòte[modifiché]

  1. O "pasturé", "dé da mangé".
  2. O "i në mange la grassa".
  3. Cfr. Numer 27:17; 2 Crònache 18:16; Maté 9:36; March 6:34.
  4. O "i arpjerai mie feje da soe man"
  5. Cfr. Arvelassion 7:17.
  6. Cfr. Esechiel 37:24.