La Bibia piemontèisa/Testament Neuv/Roman/Roman 7

Da Wikisource.

Litra dl'Apòstol Pàul ai cristian ëd Roma[modifiché]

7[modifiché]

La Bìbia piemontèisa - Roman 07

Liberà dal podèj ëd la Lege[modifiché]

1Ora, car ij mè frej e seur - i parlo a coj ch’a capisso lòn ch’a sia la Lege - seve nen che la Lege a s’aplica mach a coj ch’a son viv? 2Pr’ esempi, cand che na fomna as marida, la Lege a l’angagia anvers ëd sò marì mach antant che chiel a l’é viv. Ma se ‘l marì a meuir, la Lege dël mariagi a s’aplica pì nen a chila. 3Parèj, se mentre che sò marì a l’é ancora viv, chila as marida con n’àutr òm, chila a comëttrìa n’adulteri. Ma se sò marì a meuir, chila a l’é lìbera da cola Lege e a comëtt nen n’adulteri s’ as marida torna.

4Anlora, car ij mè frej e seur, vojàutri i seve stàit liberà dal podèj ëd la Lege cand ch’i seve mòrt con Crist. Adess i seve 'd pertinensa 'd n’àutr, ëd col ch’a l’é arsussità dai mòrt, për ch’i pòrto 'd frut për Nosgnor. 5Cand ch’i j’ero sota 'l podèj ëd nòstra natura veja[1], l’anvìa për lòn ch’a l’é pecà, cissà da la Lege, a l’era cola ch’a determinava nòstra condòta e an fasìa porté 'd frut anvelenà[2]. 6Ora, contut, i soma stàit dësgropà da la Lege, i soma mòrt a lòn ch’an tnisìa përzoné. Ora i podoma serve Nosgnor, nen ant la veja manera dl’ubidiensa a la létera dla Lege, ma 'nt la neuva manera 'd vive 'nt lë Spìrit.

La Lege 'd Nosgnor a arvela nòst pecà[modifiché]

7Còsa dirom-ne, donca? Che la Lege a sìa pecà? Ëd gnun-a manera! An efet, a l’é stàita la Lege ch’a l’ha fame conòsse lòn ch’a l’é ‘l pecà. Se la Lege a l’avèissa nen dime: “It l’avras nen anvìa ‘d lòn ch’a l’é dj’àutri”[3] i l’avrìa nen savù che cola sòrt d’anvìa a l’é falëtta. 8Ma ‘l pecà a l’é profitasse 'd cost comandament për fé nasse an mi d’ògni sòrt d’anvìe për lòn ch’a l’é nen consentì! S’a-i fussa gnun-a Lege, ël pecà a l’avrìa nen ël podèj ch’a l’ha[4]!

9A j’era ‘n temp ch’i vivìa sensa comprende la Lege. Cand ch’i l’hai amprendù ‘l comandament[5] ëd nen avèj d’anvìa për lòn ch’a l’é dj’àutri, pr’ esempi, a l’é fasse sente[6] an mia vita ël podèj dël pecà, 10e mi i l’hai conossù lòn ch’a l’é la mòrt. A l’é parèj ch’i l’hai dëscurvì che ij comandament ëd la Lege, ch’a l’avrìo dovù deme vita, a l’han portame, a l’opòst, a la mòrt[7]. 11Ël pecà a l’é profitasse ‘d coj comandament e a l’ha ambrojame[8]; a l’ha dovrà ij comandament për feme meuire. 12Contut, la Lege a l’é santa, e 'l comandament a l’é sant, giust e bon.

13Com a podrìa esse, anlora, che lòn ch’a l’é bon a l’abia fame meuire? A l’é nen propi parèj: a l’é stàit ël pecà ch’a l’é servisse 'd lòn ch’a l’é bon[9] për fé ch’i fussa condanà a mòrt. Ansì i podoma bin vëdde vàire ch’a sia spaventosa la malissia dël pecà. Ël pecà a dovra ij bon comandament ëd Nosgnor për ij sò proponiment maléfich.

Combate contra 'l pecà[modifiché]

14Ël problema a sta nen con la Lege, përchè la Lege a l’é spiritual e bon-a. Ël problema, an efet, a l’é che mi i son dë sto mond-sì[10], vëndù coma në s-ciav al pecà. 15I capisso nen lòn ch’i faso, da già ch’i faso nen lòn ch’i veuj, ma i faso lòn ch’i l’hai an ghignon[11]. 16Ma s’i sai che lòn ch’i faso a l’é sbalià, sossì a fà vëdde ch’i son d’acòrdi che la Lege a l’é bon-a. 17Anlora a l’é nen mi ch’i agisso parèj, ma a l’é 'l pecà ch’a sta andrinta 'd mi, 18përchè i sai che an mi, visadì, an mia natura 'd pecà[12], a-i é bele che gnente ch’a sìa bon. 19I veuj bin fé lòn ch’a l’é giust ma i son nen bon a felo. I veuj nen fé lòn ch’a l’é sbalià, ma i lo faso l’istess. 20Ma s’i faso lòn ch’i veuj nen fé, a l’é nen pròpi mi ch’a fà lòn ch’a l’é sbalià: a l’é ‘l pecà ch’a sta andrinta ‘d mi ch’a lo fà.

21I trovo, donca, sta Lege andrinta 'd mi, che cand ch’i veuj fé ‘l bin, i peuss nen fé d’àutr che ‘l mal. 22I veulo bin con tut mè cheur a la Lege ëd Nosgnor, 23Contut, a-i é n’àutra fòrsa[13] drinta 'd mi ch’a fà guèra contra mìa ment. Sta fòrsa am rend përzoné dël pecà ch’a-i é ancora andrinta ‘d mi. 24Miserabil ch’i son! Chi é-lo ch’am libererà da costa vita dominà dal pecà e da la mòrt[14]? 25Che Nosgnor a sìa ringrassià! La rispòsta a l’é an Gesù Crist, Nosgnor! Peude-ne adess comprende coma ch’a l’é? A l’é drinta 'd mia ment ch’i veuj ëscoté la Lege 'd Nosgnor, ma për motiv ëd mia natura 'd pecà, i arconòsso d’esse në s-ciav dël pecà[15].

Nòte[modifiché]

  1. O “la carn”.
  2. O “ch’a mnavo a la mòrt”.
  3. Cfr. Surtìa 20:17; Deuteronòmi 5:21.
  4. O “Sensa la lej ël pecà a l’é mòrt”.
  5. O “Quand ch’a l’é vnù ‘l comandament”.
  6. O “ël pecà a l’é dësvijasse”.
  7. O “i son mòrt”.
  8. Cfr. Génesi 3:13.
  9. O “ël comandament”.
  10. O “I son carnal”.
  11. Cfr. Galati 5:17.
  12. O “carn”.
  13. O “n’àutra lej”.
  14. O “dal còrp dë sta mòrt”.
  15. O “I servo la lej dël pecà”.