La Bibia piemontèisa/Testament Vej/Salm/Salm 18

Da Wikisource.

La Bìbia piemontèisa - Salm 018

Ij Salm[modifiché]

18. Nosgnor, mia fòrsa! It veuj tant bin[modifiché]

An costa longa càntica ‘d ringrassiament, ël Salmista (un rè davìdich che la tradission a ìndica an David midem) a fortiss che Nosgnor Dé a l’é sò protetor fedel. A ‘rciama ‘d manera poètica la manera che Nosgnor a l’é 'ntërvnù con na manifestassion granda ëd fòrsa e a l’ha liberalo da la mòrt. L’esperiensa dël Salmista a mostra che Nosgnor a dà l’arvangia a coj ch’a son sensa colpa e ch’a resto fedej a chiel. Nosgnor a manten soe promësse e a dà al rè vitòria an sij camp ëd bataja e a fà che tante nassion as sogeto a chiel. N’àutra version ëd cost Salm as treuva an 2 Samuel 22:1-51.

1Për ël diretor dël còro. Un Salm ëd David, ël servent ëd Nosgnor. A l’ha cantalo a Nosgnor ant ël dì che chiel a l’ha liberalo da tùit ij sò nemis e da Saul. David a l’ha cantà: Nosgnor!, mia fòrsa! It veuj tant bin. 2Nosgnor a l’é mia priòca, mia fortëssa e mè salvator. Mè Dé a l’é mia ròca, mi 'm sento sicur an chiel. Chiel a l’é mè scu, la potensa[1] ch’am salva, ël leugh anté ch’i peudo sté an sicurëssa. 3I l’hai anvocà Nosgnor, ch’a l’é degn ëd tute làude, e chiel a l’ha salvame dai mè nemis.

4J’ondà dla mòrt a fasìo ìmpit contra ‘d mi[2]; i j’era lì lì për esse dël tut angolfà da la bùria[3] dla dëstrussion; 5la mòrt[4] am ëstrenzìa con soe angasse; a l’avìa piassà soe tràpole dë 'dnans ëd mi. 6Trovand-me parèj ant ij privo, i l’hai crijà a Nosgnor. Pròpi parèj: i l’hai pregà Nosgnor ch’am giutèissa, e chiel, da sò santuari[5] a l’ha sentù mia vos, chiel a l'ha scotà mè crij e a l’é vnùit a giuteme.

7Antlora ‘l teren a l’é solevasse e a l’ha tramblà. Le fondassion ëd le montagne a son butasse a socrolé; a l’han tërmolà për motiv ëd soa ira. 8A l’é surtije ‘d fum da soe nariss; ëd fiame anvìsche a son sautà fòra da soa boca. Da chiel a son avampà ‘d brase afoà. 9Parèj Nosgnor a l’ha dovertà la vòlta dël cel e a l’é calane giù. Sota ij sò pé a j’ero 'd nìvole scure ‘d tempesta.

10Montà dzora dj’ale dij vent, chiel a volava con un dij cherubin për caròssa. 11A l’era anvlupà da ‘n gran mantel dë scurità ch’a stërmava soa vnùa con nìvole nèire ‘d pieuva. 12Ëd nìvole satìe a stërmavo lë splendrior ch’a-i é tut dantorn a chiel, e a l’é butasse a calé giù na tempesta ‘d carbon afoà.

13Ël Signor a l’ha tronà dal cél, la vòs ëd l’Altissim a l’ha arsonà potenta an tra na tempesta ‘d brase afoà. 14A l’ha fàit flecé sò arch e ij sò nemis a son dësperdusse; a son dësfasse cand che chiel a l’ha lansà ëd grand ësforgo ‘d feu. 15Anlora a l’é vnùje a la vista ‘l fond dël mar; ij fondament ëd la tèra a son ëstàit dësquatà - cand ch’a l’é arsonà tò comand, Nosgnor; a la bufà afros tò respir.

16A l’é antlora che Nosgnor a l’é chinasse dal cel e a l’ha ‘mbrancame; a l’ha tirame fòra da aque përfonde. 17A l’ha salvame da ‘d nemis poderos, da coj ch’a m’avìo an òdio e ch’a j’ero tròp fòrt për mi. 18A l’avìo atacame cand ch’i j’era ant l’angossa, ma ‘l Signor a l’ha sostnime. 19A l’ha fame seurte fòra a camp dovert, a l’ha salvame përchè am veul bin.

20Nosgnor a l’ha arcompensame përchè i j’era nossent, a l’ha premiame përchè mie man a son pure; 21përchè i l’hai marcià fedel an sël vieul che chiel a l’avìa mostrame e i son pa mai slontaname da mè Dé për andeje dapress a lòn ch’a l’é mal. 22I l’hai sèmpe tnuje present soe istrussion e i l’hai pa mai dëstorname dai sò comandament. 23Dë 'dnans a Nosgnor i son sensa colpa, im pòrto con onor; i son tratnime dal comëtte ‘d pëccà. 24Nosgnor a l’ha arcompensame përchè i l’hai fàit lòn ch’a l’è giust. Chiel a l’ha vëddù mia nossensa.

25Nosgnor! A coj ch’a son fedej ti’t mostre d’esse fedel; a coj ch’a son brav ti 't mostre d’esse brav; 26 a coj ch’a son pur ti 't mostre d’esse pur, ma ai përvers ti 't mostre d’esse furb. 27Ti ‘t salve ‘l pòpol ùmil, ma j’arogant ti ‘t j’umìlie. 28Nosgnor! Ti ‘t ses la lus ëd mè ciàir, col ch’a ‘nlumina le mie neuit, mè Dè! 29Con toa fòrsa i peudo crasé n’armeja, con mè Dé i peudo dé l’assàut a 'd muraje.

30La via ‘d Nosgnor a l’é cola giusta; tute le promësse ‘d Nosgnor as mostro vere. Chiel a l’é në scu për tuti coj ch’as adresso a chiel pr’ esse goernà. 31Chi podrìa esse Dé se nen Nosgnor? Che ‘d ròca a-i podrìa mai esse, gavà cola ‘d nòst Dé? 32A l’é chiel ch’a l’ha armame ‘d fòrsa e ch’a l’ha mostrame ‘l sentè giust. 33Chiel am dà ‘d pé ferm tanme coj dij cerv[6], a l'ha fame bon a sté an sij brich. 34Chiel a ‘ntren-a mie man për la bataja, a rinfòrsa ij mè brass për tende n’arch ëd bronz. 35Ti ‘t l’has dame tò scù ‘d vitòria. Toa man drita am sosten. Tò agiùt a l’ha fame grand. 36It l’has prontame ‘n senté largh pr’ ij mè pé tant ch’i peussa nen antrapeme.

37I l’hai daje dré ai mè nemis fin-a a tant ch’i l’hai ciapaje; i son nen fërmame fin-a a tant ch’i l’hai batuje. 38I l’hai frapaje e faje droché tant ch’a peudran mai pì alvesse; a son tombà sota ij mè pé. 39It l’has armame ‘d fòrsa për la bataja; it l’has sugetà ij mè nemis e butaje sota ij mè pé. 40It l’has butà mè pé dzora ‘d còl ëd lor. I l’hai anientà tuti coj ch’am m’avìo an òdio. 41A l’han bin ciamà d’agiut, ma gnun a l’é vnùie a giuté. A l’han fin-a pregà Nognor, ma chiel a l’é arfudasse dë scoteje. 42I l’hai dësblaje tanme ‘d póer bufà dal vent, i l’hai scarpisaje tanme la pàuta dle stra.

43It l’has dame vitòria dzora ‘d coj ch’am acusavo. It l’has fame sovran d’àutre nassion: ëd gent ch’i gnanca i-j conossìa adess a son a mè servissi. 44Ëd frosté, mach ch’a sento mè nòm as sogeto a mi e am ubidisso. 45As perdo ‘d corage e a seurto an tërmoland da soe fortësse.

46Nosgnor a viv! Ch’a sia laudà mia Ròca! Ch’a sia esaltà ‘l Dé ‘d mia salvëssa! 47Chiel a l’é ‘l Dé ch’as pija l’arvangia ëd tuti coj ch’am fan dël mal; chiel am sogeta ‘d nassion 48am libera dai mè nemis. It fas ch’i staga al sicur tant che gnun am peuda feme ‘d mal. Ti 't am salve da d’aversari violent.

49Nosgnor! A l’é për tut sossì ch’it làudo an tra le nassion. I canterai ‘d làude a tò nòm[7]. 50Ti ’t das ëd gran vitòrie a tò rè; ti 't mostre a mi, l'òm ch’it l’has consacrà, e a tùit ij mè dissendent, n’amor ch’a vnirà mai a manch.

Nòte[modifiché]

  1. Let. "còrn".
  2. O “Le liasse dla mòrt a stasìo për angabioleme”.
  3. O “càoss”.
  4. O “la tomba”.
  5. O “palass”.
  6. Cfr. Abacuch 3:19.
  7. Cfr. Roman 15:9.