La Bibia piemontèisa/Testament Vej/Giob/Giob 38

Da Wikisource.

La Bìbia piemontèisa - Giòb 38

Giòb[modifiché]

38[modifiché]

Ël prim dëscors ëd Nosgnor[modifiché]

1Anlora Nosgnor a l'ha antërpelà Giòb da 'n mes ëd la tempesta e a l'ha dit: 2"Chi ch'a l'é col-lì ch'as përmet ëd trové da dì 'd mie decision con paròle da gnorant? 3Ch'a ven-a anans coma n'òm, përchè i l'hai 'd ròbe da ciameje e i veuj na rëspòsta!".

Le maravije dl'univers[modifiché]

4Andoa ch'it j'ere ti cand che mi i pogiava le fondassion ëd la tèra? Fàmlo savèj, ti ch'it pretende 'd savèj tut! 5Chi é-lo ch'a l'ha determinà soe dimension e ch'a l'ha tirà na còrda për mzurela? 6Còs é-lo ch'a ten su soe fondassion e chi é-lo ch'a l'ha pogià ij sò canton ëd pera 7mentre che le stèile matinere a cantavo an còr e ij fieuj 'd Dé a crijavo 'd gòj? 8Chi é-lo ch'a tenìa 'l mar ant ij sò confin cand ch'a surtìa coma na masnà dal vènter ëd soa mare 9mentre mi i lo vestìa con ëd nìvole e lo fassava con ëd top ëspess? 10I son stàit mi a sarelo an tra 'd pòrte 'd fer e a buteje 'd lìmit. 11I l'hai dije: "Ti 't peudes andé mach fin-a a sta mira sì e nen pì an là. Ambelessì toe onde poderose a l'han da fërmesse[1]".

12L'has-to mai comandà a la matin ëd seurte fòra e a l'alba ch'a vnèissa su 'nt l'orient? 13 Has-to mai stendù la lus dël di fin-a a la fin ëd la tèra e sopatane la coèrta për gavene le bòje[2]? 14Coma la lus as avzin-a, la tèra a ciapa soa fórma tanme 'd creja pressà sota 'n cacèt; a l'é vestìa 'd color splendrient. 15Coj ch'a son gram, la lus a j'ambarassa e a fërma 'l brass ch'a l'era aussasse për patlé violent.

16Has-to mai esplorà le sorgiss dël mar o marcià 'nt le galerìe ancreuse ch'a-i son al fond ëd la tèra? 17 Sas-to andoa ch'a son le Pòrte dla mòrt o l'intrada dël pais dël top? 18 L'has-to mai considerà vàire ch'a l'é l'amplëssa dla tèra? Dimlo s'it lo sas!

19Da 'ndoa ch'a ven la lus? Andoa ch'as artira lë scur? 20 Peudes-to porteje ciaschëdun a soa ca? Sas-to coma riveje? 21Ëd sicur tut sòn ti 't lo sas, përchè ti 't ses nassù prima che tut a fussa creà, e ti 't l'has tanta 'd cola esperiensa! Pa vera?

22Ses-to intrà 'nt ij depòsit ëd la fiòca, o has-to vëddù ij magasin ëd la tempesta? 23(Le grele dla tempesta mi i-j guerno për ël temp dël castigh, për ij di dle bataje e dla guèra). 24Andoa ch'a l'é 'l senté ch' a men-a a la sorgiss ëd la lus? Andoa ch'a l'é la ca dël vent ëd levant? 25Chi é-lo ch'a l'ha creà 'l canal dij torent ëd la pieuva? Chi é-lo ch'a l'ha trassà 'l senté dla lòsna? 26Chi é-lo ch'a fà pieuve 'nt ël desert, ant na tèra sëcca dova a-i ëstà gnun? 27Chi é-lo ch'a manda la pieuva për sodisfé 'l teren chërpà e fèje chërse d'erba tënra? 28E chi é-lo 'l pare dla pieuva, o col ch'a génera la galaverna? 29Cola ch'a l'é la mare dla giassa? Chi é-lo ch'a fà nasse la brin-a dal cel? 30Përchè l'eva as cambia an giassa pì dura che la pera, e la surfassa dl'eva a géila.

31 Peudes-to guidé 'l moviment ëd le stèile, o gropé ansema le Pléiadi, o dësblé le còrde d'Orion[3]? 32 Peudes-to guidé la sequensa dle stagion o deje na diression al Grand Chèr con soe roe[4]. 33 Peudes-to regolé le lege dl'univers? Peudes-to dovreje për regolé la tèra? 34 Peudes-to deje na vos a le nìvole parèj ch'a faso tombé la pieuva? 35 Peudes-to fé paruté la lòsna e fèjla campé giù pròpi andoa ch'it veule ti?

36Chi é-lo ch'a dà d'intuission[5] al cheur o ch'a dëspensa d'anteligensa a la ment? 37Chi podrìa-lo mai conté 'l nùmer ëd le nivole? Chi é-lo che podrìa fé dëbordé ij vas ëd l'eva dël cel? 38për fela tombé an sël terèn sëch e dur tanme 'd mon cheuit?

39 Podries-to provëdde a la lionëssa soe pijàite, o sodisfé l'aptit dij lion giovo 40cand ch'a son cogià 'nt soe tane o ch'a speto quacià 'nt ij leugh andoa ch'a së stërmo? 41Chi é-lo ch'a provëd da mangé ai cornajass cand che ij sò possin a crijo a Dé ch'a l'han fam e as në van an gir a l'arserca 'd cheicòsa da mangé?

Nòte[modifiché]

  1. 38:8-11 cfr. Geremìa 5:22.
  2. O "Ij malign", "ij gram", "për porté a la fin la gramìssia dla neuit".
  3. Cfr. Giòb 9:8; Amos 5:8.
  4. O "L'orsa con ij sò orsòt".
  5. O "ch'a dà sapiensa".