La Bibia piemontèisa/Testament Vej/Salm/Salm 44

Da Wikisource.

La Bìbia piemontèisa - Salm 044

Ij Salm[modifiché]

44. Nosgnor! Nojàutri midem i l’oma sentulo[modifiché]

Coj ch’a parlo ant ës Salm (la comunità dij chërdent israelita ch’a rend soa adorassion a Nosgnor) a l’ero stàit delus da Nosgnor. Ël Salm a 'ncamin-a con na nòta positiva, an laudand Nosgnor ch’a l’avìa guidà Israel a ‘d vitòrie an guèra. Ij vers 1-8 a parësso ‘n cantich ëd fiusa e a ciamo al pòpol ëd reciteje anans la bataja. Bin tòst, contut, l’umor a cambia ant na complenta për motiv ed na derota recent ch’a l’avìo avù. La diferensa an tra l’ancheuj e ‘l passà a fà vnì pì granda la confusion ëd la gent. Israel a l’avìa fiusa che Nosgnor a l’avrìa daje vitòria, ma chiel adess a l’avìa arpossaje e permëttù ch’a fusso umilià ant la bataja. Se Israel a fussa stàit 'nfedel a Nosgnor, soa derota a sarìa stàita sensà, ma la nassion a l’era bin ëstàita fedel a Nosgnor. An comparissionand Nosgnor a ‘n bërgè negligent, la nassion a cissa Nosgnor a dësviejesse e a manifesté soa compassion për un pòpol ch’a patìa.

1Pr’ ël maestro dël còro. Un Salm dij dissendent ëd Còre. Cant. Nosgnor! Nojàutri midem i l’oma sentulo; ij nostri cé a l’han contane ‘d toe 'mprèise, ëd tut lòn ch’it l’has fàit për lor ant ij temp antich. 2Con toa man it l’has piantaje dëspiassand d’àutre nassion. It l’has ëscassà ‘d pòpoj për fé pòst a lor. 3A l’han pa conquistà la tèra për soe spa e a l’era pa stàit sò bras fòrt a deje la vitòria. A l’era stàita toa man drita e tò bras fòrt, e la lus amborgnanta ‘d to moro ch’a l’avìa giutaje, përchè ti it l’has vorsuje bin. 4It ses ëstàit ti, mè[1] Rè e mè Dè, ch’it l’has decretà le vitòrie ‘d Giacòb. 5A l’é stàit mach për tò podèj[2] ch’i l’oma podù arpossé ‘ndré[3] ij nòstri nemis; a l’é mach an tò nòm ch’i l’oma podù scarpisé ij nòstri aversari. 6I l’hai pa confidà an mè arch; a l’é pà stàita mia spa a feme trionfé. 7A l’é stàit ti midésim ch’it l’has salvane dai nòstri nemis, e ch’it l’has quatà ‘d confusion coj ch’a l’avìo nojàutri an òdio. 8Nosgnor! Nojàutri i doma glòria mach a ti tut ël dì e i selebreroma për sèmper tò nòm. [Interludi].

9Tutun, ant ël dì d’ancheuj ti it l’has campane da banda ant ël disonor. It seurte pa pì a combate con nòstre armeje. 10It ën fase bate l’artreta dë 'dnans ai nòstri aversari e coj ch’an detesto a ravagio nòstra tèra. 11It l’has rendune tanme d’agnej ch’a van al massatòjo, it l’has dësbergiairane an mes ëd le nassion. 12It l’has vendù tò pòpol për quat sòld, it ses gnanca butate a marcandene ‘l pressi. 13It përmëtte che ij nòstri nemis an faso le schergne, it l’has rendune la burla e la sbefia dij pais ch’an ëstan dantorn, 14It l’has rendune l’oget dij sò schers; cand ch’an vëddo a sopato la testa con l’ària ‘d pijene ‘n gir. 15Tut ij dì i soma umilià, e l’onta a l’é scrita an sù nòstra facia. 16I sentoma mach j’oltragi ëd coj ch’an fan dë schergne. I vëdoma nòstri nemis ch’a veulo pijesse l’arvangia ‘d nojàutri.

17Tut sossì a l’é capitane sensa che nojàutri it t’avèisso dësmentiate[4]. I l’oma ‘d gnun-a manera brisà toa aleansa. 18Ij nostri cheur a l’han pa chitate; i soma pa nen dëstornasse dai tò senté. 19Tutun, ti ‘t l’has crasane ant na tan-a ‘d siacal, it l’has quatane con un mantel ëd top[5]. 20S’i l’avèisso dësmentià ‘l nòm ëd nòst Dé, s’i l’avèisso alvà nòstre man për anvoché n’àutr dé, 21Nosgnor a l’avrìa bin visass-ne, përchè chiel a conòss tùit ij segret dij cheur. 22A l’é për ti ch’i andoma a meuire tut ël dì e an ten-o parèj ëd feje da masel[6].

23Nosgnor! Dësvijte! Përché deurmes-to? Àuss-te! Has-to bandonane për sèmper? 24Përchè fas-to visa ‘d nen e ‘t varde da n’àutra banda[7]? Përchè fas-to visa ‘d pa savèj e ‘d nen vëdde nòstra soferensa e opression? 25I tomboma a tèra ant la póer e nòstra facia a l’é ant la pàuta. 26Àuss-te, ven a giutene! Lìberne s’a l’é vera ch’it ën veule bin!

Nòte

  1. Col ch'a parla ambelessì a l'é na sola përson-a, miraco 'l selebrant o 'l rè. Ij cangiament da plural a singular (vv. 4, 6) e plural (vv. 1-3, 5, 7-8) a peul d'esse che 'l Salm a sia da canté për antìfone.
  2. O "an tò nòm"
  3. Let. "deje 'd cornà" coma ch'a fan dij tòr.
  4. O "arfudate".
  5. O "l'ombra dla mòrt".
  6. Cfr. Roman 8:36.
  7. O "it l'has stërmane la facia".