Gemma Cattero/Salut

Da Wikisource.

Artorn

Salut[modifiché]

 (a don Cordola-Otober 1987)

Veuj pa fé ‘d poesia Sor Prevòst
a nòm ‘d soa gent, i veuj mach dì a la bon-a
lòn che stasséira am passa për la ment
prima che Chiel a lassa nòstra Gésia.
Soa paròla franca vëlà ‘d prudenza
che rispettosa as fërma sl’uss ëd cà,
sò sguard ch’a serca giù an profondità
për cheuje e për capì tut lòn ch’arbeuj
ant la ramin-a granda dla cossiensa,
an mancheran ‘d sicur da adess an peuj…
L’avìo sensa savèjlo doj pastor,
pastor prudent e pien ëd sentiment
doa core a vërsé ‘l giuss ëd nòstre angosse,
për artrové ‘l cavion ëd tiré anans
e, belevans, la vos ëd la speransa.
Ij giovo a l’avran rëgret ëd cost dëstach
e cò ij malavi, strach ëd tante cros…
Come a savìo apresiè col moment doss
confòrt al pèis tròp grev dle soferense!
Bastava ‘n bel soris dël Sor Prevòst
acompagnà da sò special salut
ëd Pas e ‘d Bin për possè vìa ij sagrin
e la paròla pàsia ‘d Sò Fratel
rubusta come l’anima d’un savi
për soporté ‘l fardel ëd na giornà
con l’ànima legera, che già a spera
ëd vëdde sponté ‘l sol ant ël seren
tra na nìvola e l’àutra ‘d nòstra vita.
Se cost a l’è ‘n salut o a l’è ‘n darmagi,
mi i lo sai pa, veuj divlo a mia manera:
bel a l’è stait col sempre andé d’acòrdi!
A tuti doj ël nòstr pì bel “ MERSI’”
che i slargo e spòrzo a tuta la famija,
ch’a ven-a ‘l dì ch’a sìo ricompensà
da CHI a sa lese an fond ëd nòstri cheur!