Dumini Badalin/Fate 'n papin

Da Wikisource.

Artorn

Fate 'n papin[modifiché]

Un professor dal nòm tut elegant,
ma ch’at lassa capì d’andoa ch’a l’é,
l’é vorsusse antrighé ant ij nòstri afé
e con la dàita greva ’d n’elefant
a l’ha scrivuje a ’n giornal ëd la sità
për deje dl’aso ai piemontèis
che ancheuj a parlo piemontèis con ij sò fieuj,
disendje ch’a l’é tut temp ësgairà e consijand,
për l’Euròpa dël doman ai nòstri fieuj
al pòst dël piemontèis, ëd savèj
russ, tedesch, inglèis, fransèis
e amprende mej a parlé l’italian.
Professor tròp an piòta, scotme bin,
scusme s’it dagh dël ti, ma ’m treuvo mej,
an rispet an memòria dij nòstri vej
it rispondo d’achit : Fate ’n papin!
Fate ’n papin bin càud an sël servel
chissà che ’l càud at lo smasissa un pòch
e ch’it n’antaje vàire ch’it ses gnòch,
s’a ’t va nen ël papin, but-te ’l musel
e fica ’l povronin a toa ca
sensa scaudete tròp për nòstr dialèt
ch’a l’é peui nen dialèt, mè car ciorgnèt,
ma l’é na lenga ’d cole soagnà.
L’é nen assé l’avèjne mandà sì
lòn ch’a j’é ’d pì sgalf a vòstr pais,
d’avèj fàit ëd Turin un portamnis,
na tèra ’d delinquent e dë sburdì,
i veule ’dcò crasene ant ël parlé?
Son ròbe nòstre, nòstre discussion
e gnun da fòra a dev fiché ’l povron
s’a spuva mach sentense da quatr pié.
Peui savend mach Trilussa, professor,
it l’has na coltura un pòch passà al rabòt,
mai sentù parlé ’d Còsta, nì ’d Pacòt,
l’ero scritor lor-sì, pa d’artajor,
e scrivìo ant la lenga ’d nòstra ca
cola lenga che ti ’t ciame dialèt.
As sjë butoma nen sota ij garèt
për fé parlé n’inglèis nòstre masnà.
Ch’a scrivo an piemontèis i soma pien
e parloma parèj con ij nòstri fieuj
për ch’a sapio ’dcò lor lòn ch’as fà ancheuj
giust o pa giust, a t’anteressa nen.
A-i é le scòle për inglèis, fransèis,
për ël russ, për tedesch, për l’italian,
ma për l’Euròpa neuva dël doman,
ch’at piasa o nò j’androma an piemontèis.
L’avrai dovrà ’n lengage nen tròp fin,
ma s’it veule pì nen ch’at parlo mal
nopà ’d dì ’d tavanade ’n sël giornal :
dame da ment a mi : Fate ’n papin!