Gemma Cattero/Prim dì dë scòla

Da Wikisource.

Artorn

Prim dì dë scòla[modifiché]

Com a canta la vita
ant coj euj ëslargà:
passaròt ëd ses ani
ch’a sfarfalo ‘n sa e ‘n là
tra ij banch ëd la scòla
com a fusso ant un pra,
e sle boche inossente
col soris da masnà:
cite reuse ch’as deurvo
bagnà ‘ncora ‘d rosà.
Cari àngej ch’im guarde,
còs i spete da mi?
che mi iv conta dle faje?
Ma coj temp son finì!
A-i n’jé n’àut ch’a vë speta
e da ‘ncheuj di per dì
a l’è temp ëd conòslo,
l’è për lòn ch’i son sì.
Cola birba ‘d “ Pinòcchiò”
ël model dij balòss,
l’è già vej, a s’artira
con le càmole ‘nt j’òss;
“Biancaneve” a l’è straca,
come tanti d’ancheuj,
a-j pias deurme tranquila
e a ten bin sarà j’euj:
për andé da soa nòna
a porteje ‘l sëstin.
«Cappuccetto» a fà lesta
con ël sò motorin,
mentre ‘l luv ch’a spetava
stërmà dré d’un busson,
sbaruà l’è scapasse,
peui l’è mòrt ëd magon...
e ‘nt ël bòsch ëd le fròle
traversà da ‘n bel rì,
tra le ronze e j’urtìje
ij viprass l’han sò nì.
Son sparìe le faje
e jë spìrit folèt…
Còsa mai peuss conteve
a col mond chi ch’aj chërd ?
Tanti bej cit ch’am guardo
son lì tuti stupì,
quante mai son le còse
che lor san nen capì…
speto mach che mi i-j parla,
e son lì sensa fià,
ma ‘l moment pì dificil
l’è già bele passà.
L’è bastà quàich paròla
ant ël nòstr parlè ‘d cà
për sentisse an famija
e nen esse genà,
e për lor ëvnì a scòla
sarà lòn ch’a-i è ‘d mej:
a troveran n’àutra mama,
tanti d’àutri fratej…